Natalie Berg (2013)
De fysiska och psykiska behoven tillgodoses bäst då hästarna går i grupp, vilket ger lösdrift en fördel, dock är det vanligast att hästar står i boxstall med begränsad social kontakt. Många hästägare har också negativa fördomar om hästhållning i lösdrift. (Hartmann et al., 2012) Motiv till varför hästägare vill ha hästar på lösdrift är till exempel. att det är billigare och mer lättarbetat, naturligare för hästarna, bättre miljö ut hälsosynpunkt med mera. Anledningar till varför hästägarna istället vill ha hästarna på box är till exempel. att det är säkrare, man har mer kontroll på hästarna och vad de äter och dricker, det finns inget alternativ för tävlingshästar, hästarna måste fungera i box mm. (Lagerhjelm & Mattsson, 2013) Syftet med denna studie är att jämföra för- och nackdelar med inhysning i lösdrift jämfört med boxstall utifrån hästens välfärd. Frågeställningar är om hästarna får sina naturliga behov bäst tillfredsställda på box eller på lösdrift/ i grupphållning. Samt hur inhysning individuellt eller i grupp påverkar inridningssituationen. Materialet till den här studien hittades i sökguiderna Primo, Web of Knowledge och Google Scholar. De sökord som använts är equine/horse, group-housed, active stable, open barn system, social behavior och group housing. Beteendestörningar är oönskade om de är skadliga eller om de är tecken på dålig miljö, men de behandlas i regel enbart om beteendet är oönskat hos människor. Det behövs kunskap om det oönskade beteendet för att veta varför det uppkommer och hur det ska förhindras. När beteendet är skadligt eller ett tecken på dålig miljö är det bästa botemedlet att ta bort de underliggande orsakerna i hästens miljö. Genom att hitta orsakerna till problemet istället för att hindra beteendet i sig riskerar du inte att försämra hästens livskvalitet och förhindrar att hästen utvecklar det stereotypiska beteendet. (Cooper & Mason, 1998) I Visser et al.(2008) studie visade unghästar som alltid hade social kontakt med artfrände ett mer harmoniskt beteende. Unghästar som gick individuellt visade stressympton och 67 % av dem lade sig till med stereotypier. (Visser et al., 2008) Riveras et al.(2002) studie visade att frigående unghästar lättare tar till sig träningen vid inridningssituationen än vad uppstallade hästar gör. Hästarna på lösdrift var i studien lugnare och mer avslappnade och kunde därför ridas in snabbare än de uppstallade hästarna. (Rivera et al., 2002) För att minimera risken för olyckor är det av vikt att relationen mellan häst och människa är positiv. Påverkande faktorer är bland annat träning och erfarenhet, men även hästhållningen, inhysningssystem och möjlighet till social kontakt med andra hästar. (Hartmann et al., 2012) I skadeundersökningen som Knubben et al. (2008) utförde var skadan av bett eller spark från annan häst 5,6 % utav samtliga 897 skadade och sjuka hästar och drabbade då enbart 1,7 % av de 2912 hästar som var med i undersökningen. För att förhindra bit och sparkskador ska hästarna ha tillräckligt stort utrymme i grupp, inhysningssystemet ska vara anpassat för hästars beteenden och ha en stabil gruppkomposition. (Knubben et al., 2008)
10

I grupphållning och på lösdrift får hästarna större möjlighet att tillfredsställa sina naturliga behov av rörelse, social kontakt, fodersökande med mera. Enligt artiklarna löper hästar på box större risk för stress, stereotypier och oönskat beteende vilket påverkar inridningssituationen negativt då de har svårare att ta till sig träningen.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 341.1 KB