Johanna Carlsson & Dana Pirooz (2022) Hippologiskt kandidatarbete K136

Se film. Länk till uppsats.

Sammanfattning

Hästen domesticerades för omkring 6000-8000 år sedan. Ett behov av inhysning skapades sedan
hästen började användas av människan. Vid inhysning av häst ska lagen följas och hästens naturliga
beteenden och behov tillgodoses. Hästen ska utfodras tillräckligt med grovfoder för att tillgodoses
behov av sysselsättning och växtfibrer. Strö och bäddar ska vara av god hygienisk kvalitet och
bäddarna ska hållas torra, halkfria och vara konstruerade så hästen har god liggkomfort. Kraven
gällande hästgödsel ska uppfyllas vid planering av ny-, om- och tillbygge av stall. Hästgödseln måste
lagras så att näringsämnen inte läcker ut till närliggande vatten.
I inhysningssystemet boxstall vistas hästen individuellt lösgående i box och utfodras ofta med
portionerad utfodring. I en lösdrift vistas hästarna i grupp utomhus med tillgång till ligghall och
utfodras antingen med fri tillgång på grovfoder eller med portionerad utfodring. En aktiv
grupphästhållning är en lösdrift med automatisk utfodring.
Idag finns många arbetsrelaterade skador inom stallarbete och därför finns ett behov av
mekanisering, dock saknas ingångsdata vid planering för olika moments arbetstider och åtgång av
resurser. Syftet med studien är att jämföra resursåtgång och arbetstid i olika inhysningssystem för
att underlätta vid planering av ny-, om- eller tillbygge av häststallar. Detta för att upprätthålla en
god arbetsmiljö och sträva efter mer hållbara hästverksamheter ur såväl hästen som skötarens
perspektiv. För att besvara syftet användes två frågeställningar: Hur stor är gödselproduktionen,
foder- och ströåtgången i olika inhysningssystem? Hur påverkas skötarens arbetsmiljö av
arbetsmetodik och -teknik i olika inhysningssystem?
Studien genomförs genom datainsamling via intervjuer med sju stallansvariga hos tio
hästanläggningar med olika inhysningssystem. I studien ingår fyra boxstallar, ett box/spiltstall, tre
lösdrifter samt två lösdriftsanläggningar med datastyrd fodertilldelning (AG) aktiva
grupphästhållningar. Samtliga intervjuer utgår ifrån samma protokoll som innehåller information
om foder- och ströåtgång, gödselproduktion samt arbetstid för hästverksamheten under ett års tid.
En statistisk bearbetning i Microsoft Excel genomfördes med gruppering, fem individuell
uppstallning och fem grupphållning. T-test utfördes och signifikansnivån sattes till p<0,05.
Resultatet presenteras som medelvärde ± standardavvikelse.
Resultatet visade att foderåtgång i individuell uppstallning (medelvärde 11,9 kg/häst och dag)
och grupphållning (medelvärde 12,2 kg/häst och dag) inte skilde sig signifikant åt, varken för groveller kraftfoder. Vid användande av halm som strömedel i box, syns en lägre foderåtgång än vid
användande av kutterspån eller stallpellets. Ströåtgång per häst och dag är signifikant högre vid
individuell uppstallning (medelvärde 6,6 kg) än vid grupphållning (medelvärde 3,5 kg). Ett samband
mellan ströåtgång och gödselproduktion kan ses. Gödselproduktion per häst och dag är signifikant
högre vid individuell uppstallning (medelvärde 115 l) än vid grupphållning (medelvärde 67 l). Det
finns stora tidsbesparingar i stallarbetet vid användandet av grupphållning som inhysningssystem,
arbetstiden är signifikant lägre (p-värde 0,001).
Slutsatsen var att grov- och kraftfoderåtgång i individuell uppstallning och grupphållning inte
skiljer sig signifikant. Ströåtgång var signifikant högre vid individuell uppstallning än vid
grupphållning. Ströåtgång i individuell uppstallning var lägst vid användande av stallpellets och
högst vid användande av halm. Gödselproduktionen var högre vid individuell uppstallning än vid
grupphållning. Arbetstiden var signifikant lägre vid grupphållning än vid individuell uppstallning.
Ur ett välfärdsperspektiv för hästen och skötaren var grupphållning att föredra framför individuell
uppstallning.
Nyckelord: inhysning, hästvälfärd, foder, strömedel, gödselproduktion