Fanny Badh (2024) Examensarbete på kandidatnivå K163.

Länk till poster. Länk till uppsats.

Sammanfattning

Övergödning är ett av de största miljöhoten i Östersjön och orsakas av överdriven näringstillförsel av näringsämnena kväve och fosfor till vattenmiljön. Jordbruket är den främsta källan till diffust näringsläckage till Östersjön och har den största reduceringspotentialen. Jordbruksmark innehåller stora mängder kväve samt fosfor och när jordbruksmarker rörs vid odling frigörs även mer av dessa näringsämnen. Fosfor är en viktig del av miljöpåverkan i naturen med tanke på långsiktig hållbarhet.
Hästnäringen är jordbrukets fjärde största inkomstkälla och står för 20% av den totala produktionen av stallgödsel i Sverige. Stallgödsel innebär djurets fasta och flytande spillning och en blandning av foderrester och strömedel. Stallgödsels näringsinnehåll avgörs av foderstatens sammansättning, vilket påverkas av djurets ålder och produktion. Idag finns cirka 360 000 hästar i Sverige där 76% av antalet hästar finns inom större tätorter eller i tätortsnära områden. Studiens syfte är att undersöka faktorer som påverkar näringsläckaget för att kunna öka medvetenheten hur verksamma inom hästnäringen kan minska näringsläckaget. En litteraturgenomgång av tio studier med fokus på markens egenskaper, mockningsrutiner, utfodringsrutiner och rasthagar undersöktes frågeställningarna ”Hur påverkar markens egenskaper och uppbyggnad fosforläckage?” och ”Hur påverkar faktorer i hästhållningen fosforläckage?”. Resultatet visade att alvens kapacitet att binda fosfor har stor betydelse för fosforläckaget. Sandjordarnas strukturella homogenitet gör att kemiska analyser kan ge betydande information kring jordens fosforläckage. I makroporösa lerjordar bör transportmekanismer tas i beaktande när fosforläckaget ska undersökas. Resultatet visade även att koncentrationen av fosfor (P) och kväve (N) ökade i vattendragen i områden med stor andel rasthagar samt områden med en hög andel åkermark och öppen mark. Rasthagar för hästar med intensiv användning hade ett större fosforläckage till vattendrag jämfört med intilliggande åkermark. Fosfor och kalium hade en hög
rörlighet i hästgödseln och näringsförlusten av dessa två näringsämnen påverkades av nederbörden. Rasthagar med bristande mockningsrutiner innehåller en högre koncentration av näringsämnen. Resultatet visade att hästar som utfodrades med grovfoderbaserade dieter utsöndrade mindre fosfor i träcken. En hög fosforgiva orsakade högre mängd fosfor i träcken. Slutsatsen av denna litteraturstudie var att markens egenskaper påverkar näringsläckaget till vattendrag. Mark med hög andel makroporer och låg sorptionsförmåga ökar risken för näringsläckage. Kemiska egenskaper kan påverka fosfors bindning och dess tillgänglighet för grödan, vilket ökar risken för fosforläckage. I hästhållningen påverkar utfodrings- och mockningsrutiner fosforläckaget. Frekvent mockning av rasthagar, särskilt runt utfodringsområden och under blöta förhållanden, kan minska läckaget. Rasthagar med hög belastning bör mockas mer frekvent. Utfodringsområden och områden där hästar gödslar kan ha högre halter lättlöslig fosfor, vilket ökar risken för näringsläckage.