Matilda Larsson (2019)

Ridsporten räknas idag som den tredje största tävlingsidrotten bland kvinnor i Sverige, näst största föreningsidrotten bland kvinnor och totalt den tredje mest populära ungdomsidrotten inom landet. Trots det stora intresset bland kvinnor får ridsporten ofta lite utrymme i media likväl som den kvinnliga idrottaren generellt kan anses som underrepresenterad och med relativt låg status. Syftet med litteraturstudie är att undersöka genusrelaterade skillnader i hur kvinnor och män framställts inom ridsporten i media. Detta genom att besvara följande frågeställning: Hur porträtterades kvinnor och män inom den tidiga ridsporten?
Hur porträtterades kvinnor och män inom ridsporten i ett samtida perspektiv?
Samtliga artiklar från litteraturstudien kom fram i sina arbeten att under 1950-talet visades en rad skillnader på de arbetsklassade män och kvinnor som var engagerade inom ridsport. Hemmet var uppdelat så att männen skulle bidra till familjens ekonomiska behov och kvinnorna var hemmafruar och tog hand om sysslorna. Könsrollerna följde med in i idrotten där männen blev accepterade medans kvinnornas idrottande inte ansågs som riktigt. Året 1956 höll Sverige i de Olympiska spelen för ridsport inom hoppning, dressyr och fälttävlan och det var i samband med den tävlingen det gick att se en vändpunkt inom media för hur kvinnor framställdes och porträtterades. Det var också under 1950-talet som allt fler kvinnor fick ett större utrymme på arbetsmarknaden, möjlighet till att vara en del av utbildningssystemet samt att de blev tagna på allvar inom idrottssammanhang.
Sammanfattningsvis har studierna visat att det funnits en skillnad i hur kvinnor och män inom ridsporten framställts i media. Det finns fortfarande än idag skillnader men de har kommit att förändrats över tid och kan anses följa den samhällsförändring som ägt rum.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 190.8 KB