Suzanna Lindström (2013)
Vid utfodring av hästar är det nödvändigt med kunskap om hästens fysiska förutsättningar och näringsbehov (Planck & Rundgren, 2005). Protein (aminosyror) behövs för många olika funktioner i hästens kropp. Några av dessa är så kallade essentiella aminosyror, det vill säga att hästen behöver få i sig rätt sort och rätt mängd av dem, detta sker via foderintaget. (Planck & Rundgren, 2005) Brist av dessa kan bland annat hämma tillväxt och leda till förlorad muskelmassa (NRC, 1989). Hästens underhållsbehov baseras på vikt eller idealvikt och kan sammanfattas som hästens dagliga behov av de näringsämnen den behöver för att endast klara av sina grundläggande funktioner, till exempel att andas (Jansson et al., 2011). Syftet med denna litteraturstudie är att försöka utreda hästens underhållsbehov av protein samt vilka rekommendationer som finns gällande minimiintaget av protein per dag. Hästens dagliga proteinbehov benämns ofta som smältbart råprotein (DCP eller smb rp) och kan beräknas genom analys av intaget kväve och kvarvarande kväve, samt fodermedels smältbarhet hos hästen (Olsman et al. 2003). Rekommendationer som finns per häst och dag är till exempel 0,6 g smb rp/kg (National Research Council, 1989), 3 g smb rp/kg0,75 (Meyer, 1995; Austbo, 1996) och 2,8 g smb rp/kg0,75 (Martin-Rosset et al., 1994). Meyer (1983) har även angett ett minimiintag på 2,4 g smb rp/kg0,75 per häst och dag medan en studie av Rey et al. (2001) påvisar att det kan räcka med ett daglig intag av 1,5 g smb rp/kg0,75 häst och dag utan att det uppstår proteinbrist, förutsatt att en normal fiberjäsning bibehålls. I de flesta studier har liknande metoder använts, det vill säga att kvävebalansen har mätts och utvärderats med hjälp av prover (urin, fekalier, foder) på ett varierande antal testobjekt i en standardiserad miljö. Det förekommer ytterst små skillnader mellan de rekommenderade intagen, dock något större mellan minimiintagen. Sannolikt beror detta på att det i de olika studierna förekom skillnader gällande antal och typ av testobjekt (ras, kön, ålder), studietid, variationer i miljön (fodertyp, inhysning) samt utvärderingsmetod och studiernas varierande syfte.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 242.7 KB