Katarina Lissollas (2023) Examensarbete på kandidatnivå K159.

Länk till poster. Länk till uppsats.

Sammanfattning

Den varmblodiga travhästen utvecklas hela tiden i sin förmåga att prestera, vilket kan ses på snabbare vinnartider i lopp. De ökade hastigheterna ställer stora krav på travtränaren att förbereda hästen inför tävling. Utifrån lagar och regler har tränaren ett ansvar att se till att de prestationskrav som ställs under träning och tävling är anpassade till hästens fysiska förmåga. Att mäta hjärtfrekvens är ett verktyg för att utvärdera hur hästen svarar på träning och se hur hög intensiteten är i lopp. Hjärtfrekvensmätare mäter hjärtfrekvens, hastighet samt distans under träning och tävling. Finns kunskap om hästens maximala hjärtfrekvens kan träningen anpassas utifrån hästens kapacitet och tävlingsintensiteten kan utvärderas utifrån de värden som hästen visar under loppet. Information om hästarnas hjärtfrekvens i lopp är väldigt begränsad. Syftet med mätningarna i detta examensarbete var att få aktuella hjärtfrekvensvärden hos varmblodiga travhästar under lopp. Totalt ingick 28 hästar
i studien fördelade på två tävlingsdagar. Hästarna valdes slumpmässigt ut utifrån lopp och boxplacering på travbanan under tävlingsdagen. Distanserna som hästarna tävlade i var olika och varierade mellan 1640 meter och 2640 meter. Startmetoderna i loppen var voltstart eller autostart. Hästarna hade under loppet på sig en hjärtfrekvensmätare som samlade in information om hjärtfrekvens, distans och hastighet. Medelvärdet för den maximala hjärtfrekvensen var för alla hästar 225±2.5 slag/min. Den maximala hjärtfrekvensen under loppen skiljde sig åt mellan ston och valacker då stona hade en högre maximal hjärtfrekvens än valackerna. Det fanns inga skillnader i medelhjärtfrekvensen, hjärtfrekvens i starten och i första kurvan för de olika distanserna, startmetoderna eller könen. Tiden som hästarna hade en
hjärtfrekvens över 200 slag/min visade ingen skillnad utifrån kön, distans och startmetod. Tiden som hästarna hade en hjärtfrekvens över 210 slag/min skiljde sig åt mellan ston och valacker då stona hade en längre tid än valackerna. Tiden med hjärtfrekvens över 210 slag/min var längre vid 2640 meters lopp än vid loppen med kortare distanser (1640 meter och 2140 meter). När hästarna startade loppet med autostart var tiden längre med en hjärtfrekvens över 210 slag/min än vid voltstart.
Medelvärdet för den maximala hjärtfrekvensen för hästarna i loppen var i detta examensarbete 4 slag/min högre än i en tidigare svensk studie. Resultatet överensstämmer med hypotesen som är att hjärtfrekvensen under lopp är högre idag än i tidigare svensk studie. Informationen från detta examensarbete kan användas som en indikation på vilken nivå av fysisk prestation som hästarna gör
i lopp och därför behöver förberedas för i träning.