Frida Norberg (2018)

Hästar har varit del av samhället i många tusen år. Den första kontakten med att tämja och domesticera hästar var för mat och förflyttning, idag används hästen främst som sport- eller hobbydjur. Förhållandet mellan häst och människa är mycket komplext. Eftersom hästar inte kan utrycka känslor verbalt ger det den ansvariga människan ett stort ansvar över hästens hälsa och välfärd. Människan har en skyldighet och ett ansvar att inte äventyra hästens välfärd eller utsätta den för onödigt lidande. Därför behöver människan kunna motivera användningen av hästar till sport, prestation och rekreation ur välfärdssynpunkt med tanke på hästens naturliga beteende och dess behov. För att rättfärdiga användningen av hästar utan att äventyra hästens välfärd, jämför detta arbete vetenskapliga belägg som kan identifiera en försvarbar hästhållning.
Frågeställningarna i denna litteraturstudie är, vilka specifika faktorer eller indikatorer kan jämföra och beräkna god hästhållning? Hur kan ryttare motivera användandet av hästar för prestation och rekreation ur välfärdssynpunkt? Utifrån forskningen rörande indikatorer verkar konfliktbeteenden som lovande och säkra välfärdsindikatorer. Andra indikatorer är mätning av stressnivåer och illa anpassad utrustning. ”Pain face” är en indikator som går att uppfattas med ögat men inte lika effektiv vid ridning eftersom hästens ansikte skyms från ryttaren. I frågan om rätten att använda hästar sätter litteraturen tydlig fokus på människans ansvar att förvalta hästen med värdighet. Att hästen hålls som ett tamt djur medför många fördelar för hästarna. Mat och skydd mot väder, rovdjur, vissa sjukdomar och skador är några av dem. Dessa fördelar medför i de flesta fall att hästarna frihetsberövas från valmöjligheter i flera av deras basala behov. Att använda hästen i tävlingssammanhang och utsätta den för stress är en nackdel, den kommersiella ridsporten pressar på snabba prestationer och kräver mycket finansiella medel. Om hästens handhavare är väl medveten och aktivt söker sig till kunskap om hästens naturliga behov och beteende, skapas dock bra möjligheter för de tama hästarnas ultimata förhållanden.
Indikatorer som kan användas för att påvisa välfärdsproblem hos hästar är mätning av kortisolnivåer i saliv och blod, ögontemperatur, illa anpassad utrustning, ”Pain face” och konfliktbeteenden där den sistnämnda är den säkraste indikationen. Utbildning av ryttare och hästägare om hästens naturliga behov och beteenden utmynnar i en djurhållning där hästens liv får vara så naturligt som möjligt. Likaså att bygga på och efterhålla de redan befintliga lagar och riktlinjer gällande användningen av hästar. Ovan nämnda faktorer är bra kriterier för att motivera människans intentioner gällande användning av hästar inom sport och rekreation.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 157.7 KB