Michaela Lunneborg (2017)

Varje år föds det ett stort antal föl i världen, vissa föds i det vilda och andra i det tama. I det vilda går fölet med stoet till ungefär åtta månaders ålder, med en radie på fem meters avstånd från varandra vilket ökar det successivt ju äldre fölet blir. Hur snabbt stoet börjar vänja av fölet är beroende på hur stoets status är. Det beror på om stoet väntar nytt föl exempel tillexempel. Enligt djurskyddsföreskrifterna ske avvänjningen ske naturligt, stegvis eller i sällskap av andra föl och tidigast vid fem månaders ålder på fölet. Fölet har behov av social kontakt med andra föl, hästar och ett behov av grovfoder. Människor har under många år fött upp hästar och gjort sin avvänjning från sto och föl på sitt eget vis och inte riktigt tänkt på hur fölet uppfattar och tar hela avvänjningsprocessen.
För fölet är avvänjningen en stressande period, där den kan tappa aptit och minska i vikt och även utveckla stereotypier. En stereotypi är ett beteende som utförs upprepade gånger och med ett likartat mönster utan att ha något mål eller funktion. Några stereotypier föl kan börja med kan vara vävning, krubbitning och vandring. Dessa beteenden stannar oftast livet ut och beror på en dålig välfärd.
I den här studien undersöktes hur föl påverkas av olika avvänjningsmetoder. Med hjälp av frågeställningen: hur påverkas fölens beteende av de olika avvänjningsmetoderna? Det är många yttre faktorer som påverkar fölet under avvänjningen så som en stabil foderstat, social kontakt och inhysningssystem. Det som är det viktigaste för fölet under avvänjningen är den sociala kontakten med andra hästar, inhysningssystem och en välplanerad foderstat för att undvika att fölet minskar i vikt eller utvecklar beteendestörningar. Det måste dock studeras mer om hur avvänjningsmetoden ska gå till då det finns ganska få studier om hur snabbt fölet ska tas ifrån stoet. Om alla yttre faktorer uppfylls behöver inte avvänjningsmetoden spela stor roll. Den mest stressade avvänjningsmetoden som testades i studierna var när fölet blev kvar själv i box och stoet togs ifrån dem utan att fölet har kontakt med andra föl. Den avvänjningsmetod som var bäst för fölet var den i lösdrift med andra hästar och föl, med stor yta att röra sig på med fri tillgång på grovfoder. Det framkom få beteendestörningar i den avvänjningsmetoden och ingen viktminskning skedde.
Avvänjning av sto och föl bör ske i en miljö som är välkänd av fölet som ger den en trygghet. Enligt den svenska djurskyddsföresskriften bör man vänja av fölet från stoet genom stegvis, naturligt eller med andra föl. För att minska risken för att fölet får några beteendestörningar är att ha en bra foderstat och låta fölet uppfylla alla de yttre faktorerna som att få social kontakt och tillgång till sömn.
Föl som blir avvanda ensamma i box har större risk att utveckla en beteendestörning. Jämfört med föl som har tillgång till grovfoder och får uppfylla behovet av sömn med sällskap av andra föl och andra hästar.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 182.6 KB