Susanna Harjaluoma (2012)

Varje år föds ett stort antal föl runt i hela världen. I det vilda håller stoet sitt föl inom fem meters radie fem månader efter födseln. Därefter börjar stoet vänja av fölet och låter avståndet växa. Människorna har redan länge sen börjat vänja av föl med sina metoder och alla dessa metoder tar inte hänsyn till föls välbefinnande. Avvänjning är en stressig period för föl, det kan tappa aptit under en period, drabbas av beteendestörningar och viktnedgång. Om föl utvecklar beteendestörningar följer de oftast livet ut och kan försämra fölens livskvalité. Den här litteraturstudien undersökte avvänjningens påverkan på föls beteende och hull.
En rad yttre faktorer som inhysningssystem, foderstat, möjlighet till sömn, social kontakt och avvänjningsmetod påverkar föls beteende och hull vid avvänjning. Inhysningssystem, social kontakt och foderstat är bland de viktigaste faktorer som avgör hur stor risk fölen har till viktförlust och till utveckling av beteendestörningar. Avvänjningsmetodens, dvs. hur snabbt stoet tas ifrån fölet, påverka måste studeras mer innan några generella slutsatser kan dras men eventuellt har inte själva metoden en större betydelse för fölens beteende så länge de andra yttre faktorerna blir uppfyllda. Av de undersökta avvänjningsmetoderna var avvänjning enskilt i en box den stressigaste metoden och avvänjning i grupphållning på en obegränsad rörelseyta, dvs. till exempel på en lösdrift den gynnsammaste metoden.
Foderstat bör anpassas i god tid innan avvänjningen och baseras på grovfoder. Avvänjning ska helst ske i en miljö som är välkänd för fölet då det ger en vis trygghet för fölet. Avvänjning enligt svenska djurskyddsföresskrifter kan förespråkas; avvänjning stegvis, naturligt eller med hjälp av andra föl. För att ytterligare minska risken för beteendestörningar och viktnedgång bör under avvänjningen uppfyllas fölets behov av social kontakt och sömn samt att fölet har obegränsad rörelseyta och foderstat baserat på grovfoder.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 347.0 KB