Hästens biologi

Ärftlighet av krubbitning och hur dess behandling påverkar hästen ur ett välfärdsperspektiv

Ärftlighet av krubbitning och hur dess behandling påverkar hästen ur ett välfärdsperspektiv

A.Söderman
Krubbitning är ett återkommande och konstant stereotypiskt beteende rapporterat hos 4-5% av alla hästar Beteendet saknar en uppenbar funktion och klassas därmed som en oral stereotypi. Stereotypier är ofta kopplade till att hästen upplever stress eller flyktbehov i en skrämmande situation eller social isolering från sina artfränder. Vid utförandet av krubbitning griper hästen tag i ett fast föremål med framtänderna och drar bakåt så att nackmusklerna kontraheras och avger ett karakteristiskt ljud. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka den genetiska arvbarheten av krubbitning och vilken effekt korttidsbehandling av krubbitning har på hästens välfärd. Frågeställningar: Har domesticeringen av hästen orsakat en genmodifikation vilket gör krubbitningen ärftlig? Hur påverkas hästen av korttidsbehandling för krubbitning ur ett välfärdsperspektiv? Materialet till denna litteraturstudie fanns i databaserna Primo och Science Direct och sökorden equine, horse, stereotypies, behaviour, crib-biting, cribbing, welfare, prevention, heritability, stress användes.

Resultat av Hemmann et al. som undersökte ärftligheten av krubbitning i en hästpopulation, kom fram till att det är flera gener som påverkar det stereotypa beteendet samt att krubbitningen har en hög ärftlighet (h²) på 0,68. Senare gjorde Hemman et al. en studie om ärftlighet av krubbitning ligger i specifika gener. De studerade kandidatgener med en tidigare känd roll i djur- och människostereotypier eller beroenden. Studien fann inget samband mellan studerade kandidatgenerna och krubbitning. McGreevy & Nicole’s studie om hur hästen upplever stress under olika behandlingsmetoder, påvisar att det kortvariga förebyggandet av krubbitning kan påverka hästen negativt. Den riskerar att uppleva mer stress under och efter behandlingen, vilket leder till en ökning i krubbitningsfrekvensen när den väl får utföra beteendet igen. Dodman et al. undersökte narkotiska antagonister som behandlingsmetod mot krubbitning. Vid behandling slutade hästarna krubbita i de flesta fallen, med en varaktighet på en och en halv till sju timmar. Pelletsimplantat resulterade en paus på upp till två dagar med tillfälliga avbrott. Studien gjord av Nagy et al. mätte hjärtfrekvensen på hästar opererade för krubbitning, behandlade med krubbitarrem, krubbitande hästar utan behandling och hästar utan det stereotypa beteendet under ett stress- test. Testet framkallade effektivt starka stress-reaktioner hos hästarna. Gruppernas beteende skiljde sig från varandra, vilket kan tyda på att de hanterade stressen på olika sätt.

Slutsats från litteraturstudien: Det är fortfarande aktuellt att undersöka om vilka genmodifikationer som förekommer i hästar med krubbitning och ifall det är ärftligt. Hittills är det bästa att förebygga uppkomsten av stereotypin genom att ge hästen så naturliga levnadsförhållanden som möjligt och undvika riskfaktorer som tagits upp i litteraturstudien, såsom stora givor koncentrerat foder och alltför lite hagvistelse. Ur en välfärdsaspekt kan krubbitning behandlas med operation, krubbitarrem och läkemedel som minskar frekvensen av krubbitning. Däremot behöver det has i åtanke att de beprövade behandlingarna påverkar enbart frekvensen av symtomen (beteendet) men botar inte orsaken (krubbitningen) och det kan fortfarande orsaka psykisk ohälsa hos hästen, vilket påverkar dess allmänna välfärd.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 255.6 KB

Våra samarbetspartners

Våra samarbetspartners hjälper oss att utveckla, utbilda och vara ledande inom svensk ridsport.

Strömsholm.com använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare.