Sofhie Hagen (2012)
I och med att vi har valt att använda oss av hästen och utsätta den för en rad olika sorters arbete måste vi utfodra den efter detta men alltid ha i åtanke på att hästen är gräsätare och grovtarmsjäsare. Olika faktorer kan göra att vi måste utfodra hästen med mer än grovfoder. Till exempel mindre bra näringsvärde på grovfodret, hästar som kräver extra energi för att behålla hull, växande unghästar eller hästar i hårt arbete. Då innehållet av bruttoenergi/kg foder är ungefär samma i kolhydrater och protein men dubbelt så högt i fett verkar fettet vara en bra källa för energi.

Frågeställningen för arbetet är ”vilka smak och smältbarhetsmässiga effekter kan fettrik foderstat få, där fettet ges som vegetabilisk olja?” Samt ”kan en ökad fettrik foderstat ge negativa effekter på foderspjälkningen?”

Fett bryts ner av lipas i tunntarmen och belastar i rätt mängd inte den känsliga mikrobiella jäsningen i grovtarmen. Studier har visat att 75-100 gram vegetabiliskt olja per 100 kg kroppsvikt per utfodringstillfälle är en rekommenderad giva men vissa hästar kan finna detta osmakligt och mängden bör då minskas.

Smakligheten hos vegetabilisk olja är god och det har påvisats att hästar äter en giva där 20 % av kraftfodrets energiinnehåll är i form av vegetabilisk olja.

Studier har genomförts om fettillskott påverkar smältbarheten av olika näringsämnen hos hästar men resultaten är skiftande och metoderna är mycket varierande. Överlag visades ingen signifikant skillnad.

Material till denna litteraturstudie har samlats in genom databaser tillhandahållna av SLU och kurslitteratur för hästens biologi under hippologprogrammet årskurs ett och två.

Min slutsats är att vegetabilisk olja är ett bra komplement till hästar som behöver gå upp i vikt och har svårt att göra detta med hjälp av aktuellt grovfoder eftersom vegetabilisk olja är mycket energirikt. De positiva aspekterna för hobby och ridhästar är att fettet belastar andra enzymer än kolhydrater och protein vilket främjar en bättre spjälkning av näringsämnena i mag- och tarmkanalen och minskar risken för feljäsning i grovtarmen. För ytterligare effekter ska kunna fastslås behövs mer forskning på området med mer kontrollerade testgrupper och miljöfaktorer genomföras.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 96.0 KB