Camilla Blomberg (2012)
Biotin spelar en viktig roll i ämnesomsättningen eftersom ämnet ingår i många metaboliska processer och har en betydande roll i celldelningen (Zempleni & Mock, 2001). Biotin tillverkas naturligt av mikroorganismerna i grovtarmen, vilket är bevisat av Caroll et al., (1949) med att koncentrationen biotin var 610 gånger större i stora och lilla kolon än i foderintaget hos hästarna i studien. Hästars normalbehov av biotin täcks av biotininnehållet i deras vanliga fodermedel tillsammans med egenproduktionen och under normala förhållanden finns ingen biotinbrist (Planck & Rundgren, 2005). Ute på marknaden finns det många olika tillskottspreparat men få återförsäljare kan vetenskapligt styrka hästars behov av, eller positiva reaktion på, dessa tillskott (N. Roepstorff, pers. medd., 2011). Biotintillskott används för att förbättra hovkvaliteten hos hästen (L. Kjellberg, pers. medd., 2011).
Syftet är att göra en vetenskapligt baserad litteraturstudie på B-vitaminet biotin samt dess inverkan på hästens hovkvalitet. Frågeställningen är om tillskottsfodring av biotin förbättrar hästens hovkvalitet. SLU-bibliotekets databaser Pub Med, Science Direct och Nationalencyklopedin har använts, samt sökmotorn Google.
Biotinbrist skulle kunna uppstå på grund av rubbningar i tarmfloran. När processen hos mikroorganismerna hämmas tillverkas inte biotin i samma utsträckning och otillräckliga mängder biotin når hovens blodkärl. Detta i sin tur påverkar cellfördelningen i produktionen av horn och dålig hovkvalitet uppstår. Dålig hovkvalitet måste inte bero på biotinbrist (Buffa et al., 1992). Det finns en allt för stor osäkerhet på biotinets verkningsmekanism i att förbättra hovkvaliteten. Än så länge kan bara antaganden göras att biotin är inblandat i reaktionerna i hovhornet eftersom biotin är inblandat i andra keratinbaserade vävnader. (Buffa et al., 1992)
I Kempsons studie (1987) visade det sig att endast struktur i glasyrhornet bevisligen gick att behandla med biotin. På andra strukturer verkade biotinet först när ett kalciumtillskott tillsattes. I studien av Zenker et al., (1995) förbättrades hovkvaliteten hos alla hästar som fick biotintillskott. Likaså syntes förbättringar hos alla hästar som fick biotintillskott i studien gjord av Buffa et al., (1992), där även förbättringen sågs accelerera efter ökning av protein i foderstaten. Det är svårt att säga om biotin ökar hovtillväxten eftersom endast Buffa et al., (1992) propsar på det.
15 mg biotin per dag har visat sig förbättra defekter i glasyrhornet. 20 mg biotin per dag har inte visat sig förbättra defekter i vägghornet och lamellhornet för än ett kalciumtillskott kompletterades till biotintillskottet. (Kempson,1987) Mängden 15 mg per dag, 7,5 mg per dag och 15 mg per dag varannan månad visade sig förbättra hovkvaliteten (Buffa et al., 1992). Mängden 20 mg per dag visade sig förbättra hovkvaliteten hos 21 lipizzanerhästar (Zenker et al., 1995). Mängden 5 mg biotin per 100 till 150 kg kroppsvikt per dag visade sig förbättra hovkvaliteten (Geyer & Schulze, 1994). I studier har det setts förbättringar från åtta till 15 månader (Kempson, 1987; Buffa et al., 1992; Geyer & Schulze, 1994). I en studie (Zenker et al., 1995) syntes inte förbättringar för än efter 19 månader.
Hos en frisk häst finns det inget extra behov av biotin förutsatt att hästens vanliga fodermedel täcker normalbehovet, bidrar till en god balans i tarmfloran och inte orsakar brist av essentiella ämnen. Det är svårt att säga om dålig hovkvalitet beror på biotinbrist, men det går att anta att biotinbrist visar sig i dålig hovkvalitet. Biotinbehandling tar tid och bör inte avslutas. Det är inte bevisat att tillskottsfodring av biotin kan förbättra all dålig hovkvalitet. Hästens dagliga foder ses som en viktigare aspekt för hovkvaliteten än tillskottsfodring av biotin.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 107.5 KB