Caroline Lagerhjelm (2012)

Många av dagens hästar är uppstallade inomhus större delen av dygnet, vilket inte är naturligt för hästen. En dålig stallmiljö kan påverka hästen negativt i flera olika avseenden. I en icke tillfredsställande stallmiljö kan ett stereotypiskt beteende växa fram hos hästen bland annat vävning, krubbitning och tungrullning (Planck & Rundgren, 2005). Steriotypiska beteenden är inte önskvärt och det är svårt att bota en beteendestörning. Kan människan motverka att hästen utvecklar en beteendestörning genom val av strömaterial? Jordbruksverket (2010) beskriver att det är människans uppgift att låta hästen bete sig så naturligt som möjligt. Syftet med denna studie är då att jämföra halm mot spån ur en beteendemässig synvinkel i ämnet vilket strö skulle hästen föredra att ha i boxen. Ett stereotypiskt beteende definieras som oföränderlig, repetitiv och utan uppenbart mål eller funktion (Helldén, 2007). Idag anser man att hästar som inte kan utföra för dem viktiga beteenden blir frustrerade. De kan då utföra delar av det hindrade beteendet på ett stereotypiskt sätt och en beteendestörning utvecklas. En av de vanligaste orsakerna till att hästar utvecklar beteendestörning är för att de hindras utföra sitt ätbeteende i tillräcklig utsträckning. (Planck & Rundgren, 2005) Kutterspån eller sågspån är en biprodukt från sågverken. Detta spån är speciellt utvalt för att vara dammfritt och är inte behandlat med kemikalier. En nackdel med spån är att det inte är ätbart för hästen. Den blir sysslolös i sin box (Mellberg, 1998). En av fördelarna med halm som strö är att hästen alltid har sysselsättning genom att plocka i halmen. Bland halmens nackdelar kan framhållas att det krävs skicklig skötsel av halmbädden för att det inte ska uppstå ammoniaklukt, då halmen i första hand är ett dränerande underlag. (Mellberg, 1998)

Ladda ner Format: pdf Storlek: 262.8 KB