Hästens biologi

Hovbroskförbening- den kliniska betydelsen

Hovbroskförbening- den kliniska betydelsen

Kristin Olsson (2018)

I hästens hov finns två rombformade plattor av brosk som fäster medialt och lateralt på ovansidan av grenarna på hovbenet. Brosket är tjockast i riktning mot tån och tunnast i trakterna. Via ligament så förenas hovbrosket med kotben, kronben och strålben. Brosket verkar som elastiskt stöd åt kronranden i traktsidodel och sidodel av hoven. För en fungerande hovmekanism under belastningsfasen måste elastiska putan kunna trycka hovbrosket utåt när tryck uppifrån pressar strålen ned mot marken. När hovbrosket förbenas blir det hårdare och är således inte lika formbart som brosket. Hovbroskförbening har inte klinisk betydelse för hovmekanismen vid belastning upp till 10000N då de inte hindrar hoven från att expandera (vid hoppning kan belastningen dock uppnå tryck uppemot 24000 N).
I äldre studier diagnosticerades hovbroskförbening genom palpation, vilket kan vara orsaken till att hästar felaktigt diagnostiserats vara halta på grund av hovbroskförbening. Nyare studier använder sig i huvudsak av röntgen vid undersökning av hovbrosken. För att gradera förbeningen av hovbrosket använder man sig utav graderingsskalor, vanligast Ruohoniemis skala (RS) alternativt Nya skalan (NS). Förbeningen i sig har ingen klinisk betydelse då det sällan orsakar någon smärta som i sin tur leder till hälta. Hovbroskförbening är allt som oftast endast ett bifynd på röntgen. Majoriteten av hästarna som undersöktes i studierna i samband med uppvisande av hälta diagnosticerades med andra skador/sjukdomar, till exempel strålbenshälta och ledinflammationer. Fria benkärnor påvisades inte ha någon klinisk betydelse. Det är främst vid frakturer på förbenat hovbrosk som hovbroskförbeningen anses vara hältutlösande. Förekomsten av hovbroskförbening ökar i takt med stigande ålder. I två av tre studier som studerade sambandet mellan kön och förekomst av hovbroskförbening hade stona högre förekomst än hingstar/valacker. Studiens syfte är att belysa hovbroskförbenings kliniska betydelse genom frågeställningarna ”Vilken klinisk betydelse har hovbroskförbening?” och ”Vilka faktorer kan påverka förekomsten av hovbroskförbening?”
Hovbroskförbening kan men måste inte ha klinisk betydelse. Det är främst vid frakturer på förbenat brosk som smärta kan uppstå. Förekomsten av hovbroskförbening ökar i takt med hästens ålder och förekommer mer frekvent hos ston än hingstar/valacker.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 142.3 KB

Våra samarbetspartners

Våra samarbetspartners hjälper oss att utveckla, utbilda och vara ledande inom svensk ridsport.

Strömsholm.com använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare.