Elin Edgren (2012)
Magsår hos häst har på senare år uppmärksammats som ett problem i hästverksamheten. Studier visar att det i vissa populationer kan vara upp till 86 % av hästarna som har någon form av påverkan på magsäcksslemhinnan.
Hästen är en gräsätare och dess fysiologiska kroppsfunktioner är uppbyggda för att beta cirka 18 timmar per dag med längsta ätuppehåll på cirka tre timmar. Dess naturliga föda innehåller mycket lite stärkelse och salivproduktionen är beroende av stimulans från tuggning av grovfoder och därigenom lång ättid (Luthersson et al, 2008). I delar av den moderna hästhållningen kan det därigenom finnas situationer där människan är i direkt koppling till dessa utlösande faktorer.
Syftet med studien är att utröna hur magsår bildas samt de viktigaste orsakerna till varför magsår uppkommer, för att på så sätt ta reda på hur kunskap i ämnet skulle kunna förebygga och eventuellt förhindra uppkomsten av magsår. Information har samlats från databasen PubMed och vidare har referenser som funnits i dessa artiklar letats upp.
Resultatet visar att foder av olika sorter eller avsaknaden av foder under längre perioder har på olika sett utretts som en viktig faktor för varför magsår uppstår. En längre tid utan foder är en viktig riskfaktor då magsaft produceras dygnet runt oberoende av fodertillgång. Då salivproduktionen sjunker utan grovfodertillgång minskar också nivån av skyddande slem samt bikarbonat vilket ökar påfrestningen på magsäcksslemhinnan vid angrepp av magsyror. I en studie av Videla & Andrews (2009) har frekvensen av magsår kontra hur många fodringstillfällen som ges utforskats. Av de hästar som fått foder två gånger per dag visade 75 % tecken på magsår. Av de hästar som utfodrades vid tre tillfällen hade 57,9 % tecken på magsår. Träning verkar vara en bidragande orsak till magsår. Det abdominala trycket som bildas då diafragma samt muskulatur i bukhålan kontraheras gör att magsaften trycks då upp till den övre delen av magsäcken (Nadeau & Andrews, 2009). En annan riskfaktor är NSAIDpreparat då de ökar risken för magsår på grund av att ett av ämnena i läkemedlet har en sänkande effekt på bildandet/frisättandet av prostaglandiner. Detta resulterar i att blodflödet till magsäcksslemhinnan minskar liksom utsöndringen av slem. Detta kombinerat med att utsöndringen av magsyra ökar bidrar till att risken för vävnadsdöd i magsäcken blir större. (Videla & Andrews, 2009)
Slutsatsen är att utfodring och träning påverkar hästens risk för att utveckla magsår och att hästhållaren till stor del kan påverka hur mycket dessa faktorer kommer att spela in på deras hästbesättning.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 106.5 KB