Matilda Vikberg (2012)
Hästens hovar är en komplex struktur uppbyggd av olika lager, innerst finns kötthoven som omger skelettdelarna, den består av en mängd blodkärl vilka försörjer hoven med näring via digitalartärerna. Hovkapseln är skalet som har ett tunt lager glasyrhorn ytterst, dess funktion är att bland annat hålla hornet smidigt genom att kapsla in vatten. Hoven är uppbyggd för att bära vikt, tåla nötning och stötdämpning. Det tar ungefär ett år för hoven att växa ut med nytt horn från kronranden ner till sulan. (Magnusson, 2007) Idag används hästen på sätt som utgör en större belastning på hovarna än vad som sker om hästen lever fritt. Det finns många faktorer som påverkar hovkvaliteten, genetik, exteriör, miljö, hovvård och inte minst utfodring. (North et. al., 2013) Det är av stor vikt att hästen har en sund hovstatus och en bra tillväxt av nytt horn av god kvalitet för användandet av den, ”utan hovar, ingen häst” (North et. al., 2013; Butler & Hintz, 1977). Det behövs ökade kunskaper om hur hästägare och ryttare kan påverka hovarnas kvalitet med hjälp av utfordringen. Syftet med denna studie är att undersöka om näringsmässiga faktorer påverkar hovens kvalitet. Frågeställningen är om näringsmässiga faktorer påverkar hovkvaliteten och om det är vissa näringsämnen som i större utsträckning påverkar hovens kvalitet. Materialet till denna litteraturstudie har inhämtats från databaserna Scopus och Web of Knowledge. Sökord som använts är equine, horse, hoof, nutrition , ”hoof quality” och supplement i olika kombinationer. Resultaten från de olika studierna visar att utfodringen i samband med årstiderna ger signifikanta skillnader i hovens styrka, procent fukt och mineralsammansättning (Ley et. al., 1998). Utfodring med tillskott från växten jordviva påverkar inte hovens tillväxt, dock har det effekt på den lipida sammansättningen i glasyrhornet (Reilly et. al., 1998a). Butler & Hintz (1977) studie visar att ponnyer med fri tillgång på foder har en högre tillväxthastighet på hovarna jämfört med begränsad utfodring, tillskott med gelatin har ingen påverkan på tillväxt eller kvalitet. Tillskott i utfodringen med B-vitaminet biotin kan förbättra defekter i hovkvaliteten efter nio månaders behandling (Josseck et. al., 1995) samt ge ökad tillväxthastighet efter fem månader av behandling med biotin (Reilly et al., 1998b). I de studier många försöksdjur har använts och studerats under längre perioder är sannolikheten att resultaten är korrekta. Eftersom det tar lång tid för nytt horn att växa så tar det således också lång tid innan analyser av det hästen utfordrats med kan studeras. Om hästarna haft samma typ av utfodring en längre period innan studien påbörjats kan resultaten också värderas högre. Att studera hur hovar påverkas av näringsmässiga faktorer tar lång tid och det bör ingå många försöksdjur för att kunna säkerställa resultat. Slutsatsen är att näringsmässiga faktorer påverkar hovkvaliteten. Mängden foderintag samt innehållet i fodret beroende på årstiden ger påverkan i hornet. Tillskott av B-vitaminet biotin ger ökad tillväxt samt kan förbättra defekter som finns i hornet.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 232.1 KB