Marie Ryman (2012)
I detta arbete undersöks idén om att pelletera grovfoder, alltså att hacka och pressa samman gräs enligt samma princip som man pelleterar kraftfoder eller lucern. Syftet med detta är att effektivisera och underlätta utfodring. Frågeställningen är vilka direkta fysiska och psykiska effekter en foderstat med pelleterat grovfoder skulle tänkas få.
En foderstat baserad på pelleterat grovfoder innebär en kraftigt reducerad ättid jämfört med ett långstråigt grovfoder. Detta kan komma att påverka hästen både fysiskt och psykiskt. Det reducerade antalet tuggningar per kg foder kan göra att tändernas nöts på ett onormalt sätt. Den förkortade ättiden innebär också en minskad salivproduktion, vilket i sin tur kan öka risken för magsår.
Vid försök med utfodring av pelleterad lucern visade sig det frivilliga intaget öka med 24 % jämfört med löst lucernhö. En signifikant skillnad i nedbrytning av växttråd observerades, vilken troligtvis beror på ökad passagehastighet i digestionskanalen. Under försöket observerades inga tecken på kolik, foderstrupsförstoppning eller andra onormala beteenden bortsett från att hästarna som utfodrades med pellets började äta stallinredningen.
Den förkortade ättiden innebär också svårigheter i att täcka upp hästens tuggbehov då den långsiktiga mättnadsregleringen, som styrs av mängden näringsämnen i tarmen, får hästen att sluta äta innan den kortsiktiga mättnadskänslan infunnit sig. Detta kan leda till beteendestörningar, och kan också vara förklaringen till varför hästarna i den tidigare nämnda studien åt på stallinredningen.
Slutsatsen är att en foderstat baserad på pelleterat grovfoder påverkar hästen negativt på flera plan både psykiskt och fysiskt. Den enda egentliga fördelen är en möjlig förenkling av foderhantering och utfodring, men med tanke på risken för ett flertal negativa hälsoeffekter hos hästen dras slutsatsen att utfodring med enbart pelleterat grovfoder är olämpligt.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 80.6 KB