Salla-Mari Ketokoski (2015)

Hästen domesticerades av människan för 6000 år sen och användes i början som krig – och transportmedel. Hästar är gräsätande flockdjur som har behov att söka föda, röra på sig och ha social kontakt med andra hästar. Under domesticeringen har inga nya beteenden tillkommit och inga har försvunnit. Beteendestörningar som boxvandring och vävning finns inte i naturen, utan bara hos hästar i fångenskap. Syftet med denna studie var att få fördjupad uppfattning om hästens rörelserelaterade beteendestörningar, hur de uppkommer och på vilket sätt kan människan förebygga deras uppkomst genom att besvara frågeställningarna vad beror vävning och boxvandring på? Hur kan människan förebygga deras uppkomst? I litteraturstudien användes fyra olika studier och två Review-artiklar.
I Sverige stallas hästar upp i individuella boxar med liten möjlighet till social kontakt och avgränsad rörelsefrihet. I studier om beteendestörningarnas uppkomst visar studier att stereotypier framkommer på grund av utfodringsrutiner, begränsad social kontakt och brist av tillräcklig rörelse på grund av hindrande stallmiljö. Studier visar även att avvänjningsmetoden kan påverka stereotypiers uppkomst. Människan har trott att beteendestörningar är olater och har försökt förhindra hästarna att utföra dem. För att kunna behandla stereotypier och förebygga deras uppkomst ska underliggande orsaker undersökas. I en studie bevisades att speglar fungerar som behandling mot vävning. Det räckte inte med bara social kontakt utan speglarna gav troligtvis upplevd närhet.
Slutsatsen i studien är att rörelserelaterade stereotypier kan bero på olika inhysningssystem, utfodringsrutiner, begränsad rörelsefrihet samt födosöksbeteende och avgränsad social kontakt. Människan kan förebygga stereotypier genom att öka ättiden med grovfoder med hög fiberhalt, förse att hästarna har möjlighet till både visuell och taktil kontakt och främja tillgång till utevistelse med andra artfränder.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 551.7 KB