Hästens biologi

Sandkolik hos häst – Diagnos och åtgärd

Sandkolik hos häst – Diagnos och åtgärd

D.Johnsrud Aarnes
Sandkolik är när sand i tarmen ger hästen smärta. Sanden kan ge skador på slemhinnorna, förstoppning och i värsta fall kan tarmen gå sönder och hästen kan dö. Sandkolik kommer vid att hästen får i sig sand via födan, exempelvis när den utfodras från marken. Över tid kan mängden sand bli så stor att hästen inte kan hantera sanden och då orsakar den problem. Syftet med denna litteraturstudie har varit att jämföra olika sätt att diagnostisera och behandla sandkolik samt hur man på bästa möjliga sätt kan få bort sandinpackningar i tarmen, utan att operera hästen. Frågeställningarna var hur man konstaterar man sandkolik samt är utfodring av loppfrön en effektiv behandlingsform vid sandkolik? Hotwagner & Iben (2007) undersökte ifall en blandning av loppfrön och paraffinolja behandlar sandinpackningar mer effektivt än enbart paraffinolja. Studien visade att det fanns en signifikant skillnad i mängden sand som hästen utsöndrade via träcken beroende på om den fick loppfrön och paraffinolja eller bara paraffinolja. Hammock et al (1998) gjorde en studie där de opererade in sand i tarmen på 12 ponnyer och gav hälften av ponnyerna loppfrön i tillägg till koncentratfoder. Den andra hälften fick enbart koncentratfoder. Hammock et al (1998) hittade ingen signifikant skillnad mellan ponnyerna i sin studie, men såg att sanden rörde sig på samma sätt genom tarmen oberoende av om ponnyerna fick loppfrön eller inte. Ruohoniemi et al (2001) undersökte om röntgenbilder är ett bra sätt att övervaka hur medicinsk behandling av sandkolik påverkar sandens rörelse genom tarmen. Under tiden hästarna behandlades gjordes flera röntgenbilder, samtidigt som mängden sand i hästarnas träck undersöktes. De fann att röntgenbilderna visade sandansamlingarna, men att en tvådimensionell bild av något som är tredimensionellt inte säger något om hur stora sandinpackningarna egentligen är. Korolainen & Ruohoniemi (2002) gjorde en studie där de jämförde röntgenbilder och ultraljudsbilder av sandinpackningar för att undersöka ifall ultraljud var effektivt vid diagnostisering av sandkolik. De graderade bilderna, röntgenbilder på en skala från 0-4 och ultraljudsbilderna från 0-3 och jämförde bilderna. Ultraljudsbilderna visade inte lika tydliga bilder av sandinpackningarna som röntgenbilder, men det fanns tydliga samband mellan de två. Kendall et al (2008) ville undersöka två tidigare gjorda studier, däribland studien av Korolainen & Ruohoniemi (2002). Kendall et al (2008) kom fram till att Korolainen & Ruohoniemi (2002) sitt graderingssystem var ganska bra, men om sandinpackningarna har en atypisk form kan graderingssystemet vara missvisande. I diskussionen kommer det fram att det finns olika former för medicinsk behandling och loppfrön används ofta, men hur hästarna svarar skiljer sig från studie till studie och häst till häst. Om loppfrön är en effektiv behandlingsform eller inte kan man inte säga ja eller nej till då olika studier visade olika resultat. En kombination av loppfrön och paraffinolja kan vara effektivt. Det bästa man kan göra profylaktisk är att inte utfodra hästar från marken. Vad gäller diagnostisering finns det olika verktyg, röntgenbilder och ultraljud eller mätning av sand från hästens träck. Mängden sand som besvärar en häst behöver inte vara något problem för en annan. Därför bör man alltid titta på hästens allmäntillstånd först.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 353.7 KB

Våra samarbetspartners

Våra samarbetspartners hjälper oss att utveckla, utbilda och vara ledande inom svensk ridsport.

Strömsholm.com använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare.