Lovisa Rådberg (2019)

Dagens hästhållning med många hästar på relativt liten yta gör att smittrycket av parasiter kan bli högt. Strongylus vuglaris betraktas som ett stort hot mot hästarnas välfärd. Under utvecklingen i hästen kan larverna göra så stor skada att den därför klassas som hästens farligaste parasit. Vid träckprov krävs en utökad analys med Polymerase Chain Reaction (PCR) eller odling för att upptäcka om hästen är smittad av stor blodmask. Det finns en risk att alla hästägare inte efterfrågar detta på grund av ekonomiska skäl eller brist på kunskap. Syftet med denna litteraturstudie är att förstå vikten av att efterfråga en utökad analys vid träckprovstagning samt att ta reda på om utbredningen av stor blodmask har förändrats över tid i Sverige. Frågeställningarna som ska besvaras är: Vilken av metoderna PCR och odling ger säkrast resultat avseende förekomst av stor blodmask i träck? Hur har utbredningen av Strongylus vulgaris sett ut i Sverige förr jämfört med i dag? Studier har visat att PCR-analys ger ett säkrare och snabbare resultat än odling. Utbredningen av stor blodmask på svenska hästgårdar har ökat från år 1999 till 2019. Ett nyckelbudskap från denna litteraturstudie är att sprida kunskap om vikten av att göra en utökad analys vid träckprov. På så sätt kan S. vulgaris upptäckas innan den förorsakat allvarliga symtom hos hästen eller förökat sig utom kontroll. Slutsatsen är att PCR-analys ger ett snabbare och säkrare resultat än odling. Utifrån två jämförda studier har utbredningen av stor blodmask på svenska hästgårdar ökat från 14 % år 1999 till 61 % år 2019.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 202.3 KB