My Larsson (2017)

Hästen är anpassad för att i vilt tillstånd beta 18 – 20 timmar per dygn eftersom den har en liten magsäck som endast kan hantera små mängder foder åt gången. Hästar utvecklar stereotypa beteenden på grund av att de i fångenskap inte har möjlighet att leva naturliga liv samt utföra sina grundläggande behov, och i genomförda studier inom ämnet har förekomsten av onaturliga beteenden påvisats ligga mellan 18 – 30 %. Uppträdandet av krubbitning har uppskattats ligga på 4 – 5 % av hästpopulationen men det finns även undersökningar som har konstaterat en frekvens av krubbitning på över 10 %. Domesticerade hästar kan vara försedda med en foderstat som utgår från mycket koncentrerat kraftfoder samt en mindre mängd grovfoder. Resultatet blir att hästarnas ät- och tuggtider reduceras vilket i sin tur kan generera i en negativ påverkan på fodersmältningssystemet samt i stereotypa beteenden som till exempel krubbitning.
Syftet med studien är att belysa utfodringens påverkan på hästen i relation till det stereotypa beteendet krubbitning genom att besvara frågeställningarna: hur påverkas hästars krubbitning av utfodring och utfodringsstrategi? Vad är det som utlöser hästens motivation till att utföra krubbitning?
Genom att använda olika typer av småmaskiga hönät finns det goda möjligheter att utöka ättiderna mellan respektive utfodringstillfälle med upp till 5 minuter per kilogram grovfoder. När en häst är utan foder en längre period kan det resultera i att den, på grund av hunger, vill utföra krubbitning som ett kompensationsbeteende. Därav bör inte endast ättiderna expandera utan även antalet utfodringstillfällen eftersom det reducerar risken för orala stereotypier. Eftersom krubbitning är associerat med hästens oförmåga att tillgodose sitt tugg- och näringsbehov av grovfoder går det inte att åtgärda problemet genom att använda sig av exempelvis fodertillskott.
Studiens slutsats är att det finns starka samband mellan det stereotypa beteendet krubbitning och utfodring. Genom att utfodra med en större del grovfoder och en mindre del kraftfoder samt utöka ättider genom att till exempel använda olika typer av småmaskiga hönät går det att förebygga samt förhindra förekomsten av krubbitning hos häst. Dålig välfärd i form av stereotypa beteenden som krubbitning går inte att påverka med hjälp av ett fodertillskott utan orsaken till problemet grundar sig i hästens oförmåga att utföra sina naturliga behov. En utebliven mättnadskänsla kan motivera en häst till att utföra krubbitning som ett kompensationsbeteende.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 419.8 KB