Olof Vejmarker & Jennifer Widegren (2022) Hippologiskt kandidatarbete K141

Länk till uppsats

Sammanfattning

I Sverige finns ett stort antal hästar ägda av privatpersoner som inte ingår i
näringsverksamhet, beräknat på Jordbruksverkets siffror cirka 266 000 stycken. För att
kunna ta hänsyn till hästens naturliga behov som betande grovtarmsförjäsare behöver
svenska hästägare kunskap om utfodring och grovfodrets roll för hästens välbefinnande.
Syftet med studien var att göra en nulägesanalys av faktiska foderrutiner bland
21
privatägda ridhästar i Sverige.
Denna studie var utförd som en enkätstudie. Via Google Docs skapades en webbenkät
som innehöll 18 frågor och enkäten skickades ut till respondenterna via Facebook och
Hippson.se. Enkäten riktade sig till privathästägare med maximalt fyra hästar och
frågorna besvarades anonymt. Insamling av enkätsvar pågick i 14 dagar under februari
2019. Sammanlagt samlades det in 3274 svar, vilket omfattar ca 6800 hästar.
Majoriteten (55%) av hästägarna använde hösilage som grovfoder. Resterande fodrade
med hö eller en kombination av hö och hösilage. En liten andel fodrade med ensilage (se
figur 1). Hösilage var det mest använda grovfodret om respondenterna hade sin
häst/hästar uppstallade i landsbygd, landsbygd i nära anknytning till tätort och tätort
(p=0,04) (se figur 2). Hö användes mest på landsbygd jämfört med landsbygd i nära
anknytning till tätort och tätort (p=0,04). Ensilage användes i lägst omfattning oavsett
var stallet var placerat och endast på landsbygd och i landsbygd i nära anslutning till
tätort.
Det genomsnittliga torrsubstansvärdet var 76% och standardavvikelsen var 11. Största
delen av respondenterna hade ett grovfoder med ts-värde mellan 71-80%, resterande
hade ett ts-värde mellan 81-90% och mellan 61-70%. En liten del hade värde mellan 91-
100% ts och minsta andelen hade värde mellan 50-60% ts (se figur 3).
Studiens frågeställningar och slutsatser:
Hur påverkar grovfodret hästens hälsa och beteende?
Förekomsten av kolik var signifikant lägre hos hästarna som utfodrades med grovfoder
fler än sex gånger per dag jämfört med hästarna som utfodrades med grovfoder vid färre
tillfällen.
Vilka faktorer påverkar hästägarens val av grovfoder?
De viktigaste faktorerna hos respondenterna var den hygieniska kvalitén, grovfodrets
näringsinnehåll och tillgänglighet. Samtidigt hade en andel hästägare inte möjlighet att
välja vilket grovfoder de skulle utfodra med.
Hur ser en genomsnittlig daglig grovfodergiva ut?
Studiens resultat visade att majoriteten av de hästägare som deltagit i enkätstudien
utfodrade med mer grovfoder än SLU:s rekommenderade minimum nivå (1 kg ts/100 kg
kroppsvikt) och resterande hästägare utfodrade sina hästar med 1 kg ts/100 kg
kroppsvikt. Inga av respondenterna utfodrade sina hästar med en lägre giva än SLU:s
rekommenderade minimum nivå.