Isabella Svensson (2017)

Innan hästen domesticerades av människan levde den fritt på stäppen i sin flock och ägnande den största delen av dygnet åt att söka föda som till mestadels bestod utav gräs. Under flera tusen år har hästen domesticerats av människan och har gått från en vild djurart till ett husdjur. Det ligger i hästens natur att röra sig fritt i naturen med tillgång till sin flock, frisk luft och möjlighet att kunna lägga den största delen av dygnet åt att söka föda och beta. Därför sätter det stor press på den stallmiljö hästarna vistas i när de inhysts på box. Eftersom det finns många aspekter att ta hänsyn till för att tillgodogöra hästens grundläggande behov. Därför är syftet med studien att ge kunskap om strömaterial för att belysa deras för- och nackdelar i relation till hästens välbefinnande samt ur ett praktiskt perspektiv. Detta genom att besvara frågeställningarna: Hur påverkas hästens beteende och liggbeteende av olika strömaterial? Hur skiljer sig luftkvalitén vid användandet av de olika strömaterialen halmpellets och spån?
Det finns ett behov av strömaterial vid inhysning av häst. Det visades vid en studie där ponnyer spenderade hela 66 % på den strödda ytan och sågs aldrig ligga ned på den ytan som saknade strömedel. Det visade att strömaterial har betydelse för hästarnas liggbeteende. I Sverige är halm och spån de vanligaste strömaterialen och även mellan dem skiljer sig liggbeteendet och hästens övriga beteenden. Hästarna står betydligt mer still med spån som strömaterial i jämförelser med halm där hästarna ägnar stor del av tiden åt att söka efter föda.
Studiens slutsats är att hästens beteende och liggbeteende påverkas av olika strömaterial då hästarna anses ligga mer på sidan och ligger längre tid på strömaterialet halm i jämförelse med andra strömaterial. Hästarna står still under kortare tid på strömaterialet halm och kan utföra sina naturliga behov som att äta eller leta efter föda i större utsträckning. Luftkvalitén skiljer sig markant vid användandet av de olika strömaterialen halmpellets och träspån. Träspån anses ge över 10% mer partikelfraktioner än halmpellets.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 142.7 KB