Hästens biologi

Hovbroskförbening – den kliniska betydelsen

Hovbroskförbening – den kliniska betydelsen

K.Fredriksson

Hovbrosken är två plattor som fäster på in – och utsidan (medialt och lateralt) om det kilformade hovbenets grenar och fungerar som ett stöd åt de levande vävnaderna i hoven samt spelar en viktig roll i deformationsmomentet i hovens mekanism (Dyson & Nagy, 2011). Hovbroskförbening är en benbildningsprocess som antingen börjar i hovbensgrenarna eller från separata ossifikationscentra, så kallade fria benkärnor (Selberg & Werpy, 2011). Kallblod, arbetshästar eller stora ridhästar drabbas i större utsträckning av omfattande hovbroskförbening än vad mindre hästraser gör (Verschooten, Van Waerebeek & Verbeeck. 1996; Ruohoniemi et al., 1997). Hovbroskförbening är en ärftlig åkomma som kan upptäckas redan i tidig ålder hos hästen (Verschooten, Van Waerebeek, & Verbeeck, 1996). Hårda slag eller stötar, hovslagararbetet, underlaget samt skador i extremiteter, hovar eller i förbindelsen mellan ossifikationsdelar kan vara orsaken till att hovbroskförbening uppstår (Selberg & Werpy, 2011). Den kliniska betydelsen av hovbroskförbening är ibland något svårdefinierad då hästen kan ha åkomman i en eller flera hovar utan att tecken på smärta eller hälta finns (Verschooten, Van Waerebeek, & Verbeeck, 1996; Ruohoniemi, Mäkelä & Eskonen, 2004). Det kan dock vara källan till primär skada på hovbrosken eller i förbindelserna mellan ossifikationsdelar samt ha samband med andra skador i extremiteter och hovar (Dyson & Nagy, 2010). För att hästägare, ryttare eller andra yrkesverksamma inom hästbranschen ska få bättre förståelse för åkomman behövs ökade kunskaper om den kliniska betydelsen av hovbroskförbening. (Verschooten, Van Waerebeek, & Verbeeck, 1996; Ruohoniemi, Mäkelä & Eskonen, 2004) Syftet med den här litteraturstudien var således att utreda den kliniska betydelsen av hovbroskförbening med frågeställningen om hovbroskförbening har någon klinisk betydelse för hästen. Materialet har hämtats från SLU-bibliotekets databaser Web of sience, Pub Med och Scopus. Sökorden som gav utdelning var: ”ossification cartilage hoof horse*”, ”hoof cartilages ossification” och ”ossification cartilages horse*”. Sökmotorn Google har använts till att söka artiklar och översätta engelska ord. Benbildningsprocessen i området kring eller på hovbrosken utvecklas och ökar i omfattning ju äldre hästen blir och de laterala hovbrosken förbenas oftare i större omfattning i jämförelse med de mediala hovbrosken (P<0,05) Ruohoniemi et al. (1997a). Enligt Verschooten, Van Waerebeek, & Verbeeck (1996) blir det yttre hovbrosket förbenat 3,3 gånger oftare än brosket på insidan hoven. Resultaten från de olika artiklarna visade att hovbroskförbening har klinisk betydelse för hästens välmående i vissa fall. Frakturer på hovbrosken eller i förgreningarna mellan de olika ossifikationsdelarna kan göra att hästen får väldigt ont och blir halt (Dyson & Murray, 2010). Det kan också påverka hästen om själva förbeningsprocessen är aktiv på grund av olika orsaker, exempelvis från ett hårt slag (Selberg & Werpy, 2011). Dock klassas hovbroskförbening i många fall som ett bifynd hittat vid röntgenundersökning där den primära källan till hälta beror på skador i andra, närliggande anatomiska strukturer. Slutsatsen från de resultat som påvisats i denna studie är att hovbroskförbening inte är smärtsamt och hältutlösande för hästen. Dock kan frakturer på eller mellan ossifikationsdelar påverka hästen negativt. Hovbroskförbening upptäcks oftast som bifynd vid röntgenundersökning och bedöms i många fall som icke primär orsak till hälta.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 287.8 KB

Våra samarbetspartners

Våra samarbetspartners hjälper oss att utveckla, utbilda och vara ledande inom svensk ridsport.

Strömsholm.com använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare.