Vanja Sandell (2014)

Hästen är ett stäpplevande djur som har en mag-tarmkanal och ett beteende som är gjort för att kunna leva på ett mycket näringsfattigt gräs. På grund av detta medför det att hästen har begränsningar till att anpassa sig till andra foderslag som finns i dagens tillskottsfoder.

Enligt Hartmann (2003) hade 94 % av 23 stycken galopphästar magsår. Enligt Sandin (1999) är de symtom som hästar uppvisar vid magsår ofta mycket diffusa, men det betyder inte att hästen inte känner något obehag av såret. Magsår kan leda till bl.a. en nedsatt prestationsförmåga, kolik, nedsatt aptit, diarré och svårt att hålla hull. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka hur magsår ska förebyggas hos hästar. Med hjälp av andra studier undersöka hur vanligt det är med magsår hos ridhästar och vilka riskfaktorer som uppkommer. Denna litteraturstudies frågeställning är att undersöka hur magsår ska förebyggas och hur ofta magsår förekommer hos ridhästar? Informationen i denna litteraturstudie har samlats in via databaserna PRIMO och PubMed. Lutherson et al. (2009) undersökte de riskfaktorer som uppkommer i samband med magsår och hur ofta magsår förekommer hos hästar som inte tävlas i galopp eller trav och hur stor påverkan foder har. tvåhundraen hästar deltog i studien från 23 olika stall i Danmark. Studiens resultat visade att för att minska risken för magsår behöver hästarna ha tillgång till vatten i hagen, stärkelsen i fodret bör minska och eller fördelas ut under flera utfodringar på en dag. Halm bör inte vara enda grovfodret och hästarna ska inte utfodras med en längre intervall än sex timmar. Malmkvist et al. (2012) utförde en studie där syftet var att undersöka hur allvarligt det är med hästar som har magsår och med hjälp av kontrollgrupp jämföra koncentrationen av stresshormoner hos hästar med magsår och ifall de visar ett annorlunda beteende. Nittioåtta stycken hästar deltog. Data som samlades in var hur många timmar de motionerades per vecka, vad foderstaten bestod av och antal utfodringar per dag (mängden stärkelseintag per dag/häst), ålder, kön, vikt, stam, utbildningsståndpunkt och kroppskondition. Hästarna delades in i två grupper. En kontrollgrupp med hästar som inte hade magsår eller tecken på början av magsår. Andra gruppen bestod av hästar som hade magsår. Slutsatsen Malmkvist et al. (2012) avser med denna studie är att magsår ger en liten högre grad av nervöst beteende och för att undvika att magsår förvärras bör hästarna utfodras rutinmässigt och enligt tidigare studier bör stärkelseintaget minskas och fördelas ut jämt under dygnet. Överlag har alla studier har ett bra syfte och metod. Dock har några studier ett litet antal hästar (Rabuffo et al., 2009, Graaf-Roelfsema et al., 2012) vilket är en svaghet i dessa studier. Alla studier använder sig av kontrollgrupper som är mycket bra. Dock inte kontrollgruppen som användes i studien av Rabuffo et al. (2009), resultatet i den studien blev inte trovärdigt på grund av att det var ett större antal hästar i kontrollgruppen som även bestod av travhästar som oftare har magsår än ridhästar. För att förebygga magsår hos hästar bör hästar utfodras med jämna och konsekventa intervaller (mellan tre till max sex timmar). Hästen dagliga foderstat behöver bestå av stor mängd grovfoder och en så liten mängd stärkelse som det är möjligt. Enligt Hartmann et al. (2003), Lutherson et al. (2009), Rabuffo et al. (2009), Malmkvist et al. (2012) utvecklade alla hästar magsår mellan graderingsskalan 0-4, det visar på att förekomsten av magsår är mycket hög.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 236.7 KB