Andreas Jonsson (2020)

Elitidrottare ses av många som någon slags övermänniska som förväntas vara i både fysiskt, och i psykiskt toppskick. Undersökningar som gjorts visar dock en helt annan bild. Av elitidrottarna i Sverige har cirka 30% uppgivit att de lider eller har lidit av psykisk ohälsa. Då psykisk ohälsa länge har varit tabu belagt att prata om inom idrottsvärlden så är tron att mörkertalet är stort. De flesta elitidrottare har en aktiv karriär i cirka 10 till 15 år. För att bli elitryttare krävs det flera tusentalstimmar i sadeln och de som ofta presterar bäst är de ryttare som har lång erfarenhet. Det är inte ovanligt att elitryttare som deltar i OS eller VM är 50 år eller äldre. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanställa den forskning som gjorts om psykisk ohälsa och personlighetsdrag hos elitryttare och på så sätt se om det finns samband mellan dessa. Frågeställningarna som skulle besvaras var; i vilken utsträckning drabbas elitryttare av psykisk ohälsa? Vad finns det för samband mellan psykisk ohälsa och prestationsmiljöer? Med den forskning som är gjord idag är det svårt att se i vilken utsträckning elitryttare är drabbade. De ryttare som hade en högre återhämtningsförmåga hade en lägre risk att drabbas av stress eller annan psykisk ohälsa. Det är därför viktigt att elitryttare får vägledning under sin karriär med att utveckla psykiska strategier.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 269.7 KB