Hästens biologi

Uppkomst till Stereotypiskt beteende av Krubbitning

Uppkomst till Stereotypiskt beteende av Krubbitning

Emie-Lie Assmundson (2012)

En av de mest omtalade stereotypierna är krubbitning. Detta är ett oralt beteende, vilket uppstår i hästens grundbeteende. Hästen griper tag horisontellt med munnen vid fasta föremål och ytor, och spänner nackband muskulaturen, strupmuskulatur och drar in luft i matstrupen, vilken hästen inte sväljer. Genom utförandet uppstår ett knorrande ljud i strupen. Ett liknande beteende är luftsnappning, att hästen drar in luft genom att spänna muskulaturen kring strupe och spänner nackbands muskulatur utan att ta stöd mot inventarier. Krubbitning klassas till de stereotypiska beteendena vilket innefattar, konstant och upprepande beteende, vilket tillsynes saknar funktion (McGeevy et al. 1995a) (Nicol, 1999). Syftet med litteraturstudien är att undersöka varför stereotypiskt beteende av krubbitning uppstår och i vilket skede. Varför börjar hästar krubbita?
För informations sökning till litteraturstudien användes söksidorna SLU databaser, Libris, Tidskrifter, ScienceDirect, PubMed, Equine Veterinary Journal, Web of Knowledge och Google Scholer. Sökord crib-biting, cribbing, stereotypies, behavior, beteendestörning, horse.
Resultaten av litteraturstudien visar att uppkomst av krubbitning sker genom en begränsad inhysnings miljö. Möjligheten för hästen att utföra sitt naturligabehov begränsas och detta leder till frustation hos häst genom uppkomst av krubbitning (Albright et al. 2009).
Krubbitning uppkommer då social kontakt till artfränder, rörelsebehov och tuggbehov inte tillfredställs (Bachman et al. 2003), (Albright et al. 2009) och (Walters et al. 2002). Hästar som utfodras med stärkelserikt koncentrerat foder löper en högre risk till uppkomst av krubbitning, genom matsmältningsproblem och att tuggbehovet inte tillfredställs. Uppkomst av krubbitning kan ske vid abruptavvänjning mellan sto och föl (Walters et al. 2002). Fölets miljö ändras direkt vilket leder till stress och direkta foderbyte. Balanserade foderstater med rikliga grovfoder mängder ger en minskad risk för uppkomst av krubbitning, eftersom tuggbehov och matsmältning tillfredställs (Walters et al. 2002) (Clegg et al. 2008).
Fullblodshästar och delvis varmblodshästar anses i högre riskzon för uppkomst av krubbitning, genom sitt mer reaktiva temperament. Det finns indikationer på genetiska skillnader mellan individer som får uppkomst av krubbitning (Bachman et al. 2003). Krubbitning uppkommer av stress. För att minska stress utför hästarna stereotypisk krubbitning. Under utförande blir hästarna minder reaktiva eller upphetsade av yttre stimuli (Lebelt et al. 1998).
Slutsatsen är att hästar börjar krubbita för att socialtbehov, rörelsebehov och tuggbehov inte tillfredställs. Dessa faktorer leder till stress och frustation och hästar börjar krubbita för att minska den stress och frustation som de upplever. Hästar börjar krubbita för att normalisera matsmältningen. Stärkelserikt koncentrerat foder ger uppkomst av vicerala obehag, viket kan leda till att hästar börjar krubbita. Uppkomst av krubbitning kan ske redan 20 veckor efter abrupt avvänjning och de unga hästarna börjar krubbita på grund av upplevd stress vid miljöombyte och foderbyte, särskilt vid utfodring av stärkelserikt koncentrerat foder.

Ladda ner Format: pdf Storlek: 136.5 KB

Våra samarbetspartners

Våra samarbetspartners hjälper oss att utveckla, utbilda och vara ledande inom svensk ridsport.

Strömsholm.com använder sig, precis som flertalet andra webbplatser, av cookies för att förbättra servicen för er besökare.