10 SM-guld i dressyr delas ut på Strömsholmsdagarna
GP-banan nedanför Strömsholms slott har varit en väl använd plats för att fördela SM-medaljerna i dressyr. Årets tävling blir den fjärde i rad och under de senaste tio åren har SM avgjorts i samband med Strömsholmsdagarna sex gånger.
Årets SM-tävlingar på Strömsholm spänner över alla åldersklasser. Från Childrenryttare (12-14 år), via juniorer, ungdomsryttare, U25-ryttare och seniorer. Dessutom kommer även ryttarna i paradressyr att göra upp om SM-medaljerna på GP-banan.
Totalt har drygt 130 ekipage anmält sig i de olika SM-klasserna.
– Att ha alla åldersklasser samlade är väldigt inspirerande och det ska bli extra roligt att ha SM-avgörandet även för paradressyrryttarna här på Strömsholmsdagarna, förklarar Jonas Johnson, Verksamhetschef på Ridskolan Strömsholm och huvudansvarig för Strömsholmsdagarna stolt.
Storfavorit i senior-SM – som i år har 24 anmälda – blir förstås Patrik Kittel. Med sig till Strömsholm har han Delanuay, som var med i det svenska bronslaget vid EM i Göteborg 2017. Patrik vann förra året med Deja.
Utmanare till Patrik blir bland andra Mads Hendeliowitz, som har varit SM-tvåa både 2016 och 2017. En annan som gjort fina resultat under våren är Johanna Due-Boje, som bland annat vann Grand Prix Kür i danska Aalborg nyligen.
Störst startfält har juniorerna, där 46 ekipage kämpar om 20 finalplatser. Medaljtrion från förra året – Felicia Olofsson, Linnéa Holmgren och Ellen Lindén Urnes – kommer alla till start för att försöka försvara sina medaljer.
– För oss i grenledningen för ungdomarnas dressyr är ett samlat SM på Strömholm, med sin internationella touch på tävlingen, väldigt betydelsefull när vi tittar på vilka ekipage som ska få representera Sverige vid NM och EM senare i sommar, förklarar Marianne Esseen-Söderberg.
I de fem paradressyrklasserna kommer nog grad 4-klassen att dra mest blickar till sig. Där startar de senaste årens suverän i internationella sammanhang, Louise Etzner Jakobsson.
Program och mer information finns på Strömsholmsdagarnas egen webb